Saxat från Skruvs IF Jubileumsskrift 70 år 1921-1991
Skruvs IF grundades 1921, men friidrottssektionen bildades inte förrän den 29 januari 1932, då under namnet – sektion för allmän idrott. Dess första styrelse bestod av Henry Johansson, Sigfrid Book och Knut Dahlman. Men det var först 1935 som tävlingsverksamheten började. Vi skall göra en liten resumé över detta året och börjar med en återgivning av den verksamhetsberättelsen. Där läses att:
Sektionen har hållit två sammanträden. Sedan sektionen beslutat, att under våren igångsätta tränings-tävlingar onsdagar och fredagar med början den 3 maj, inträffade sådan förändring i väderleken att träningen måste uppskjutas. Av olika anledningar kom inte träningen igång förrän i augusti men fortsatte sedan in i oktober. Trots de mindre goda träningsmöjligheterna visade det sig att bland medlemmarna finnes förmågor, som under andra förhållanden kunnat nå betydligt bättre resultat än som nu skett. Sektionen har endast anordnat en tävling, nämligen stafettlöpningen om Skruvs idrottsintressenters vandringspris, vid vilken IF Verda avgick med segern. Dessutom har föreningen låtit sig representeras vid stafettlöpningar i Lessebo och Vissefjärda med tredje respektive andra plats som resultat. Sektionen räknar ett medlemsantal av 15. De inventarier som sektionen förfogar över, en kula, en diskus och en kastring anses betinga ett värde an kronor 10:-.
Det var som synes en ganska liten verksamhet man bedrev första åren om vi jämför med dagens. 1936 deltog medlemmarna i tre tävlingar. På hemmaplan anordnades “Fria Idrottens Dag” den 12 och 14 juni. 4 grenar tycks ha avverkats med 38 startande. Följande bästa resultat uppnåddes:
| Längd | Henry Johansson | 5,69 |
| Spjut | Artur Johansson | 37,86 |
| 400 m | Rune Karlsson | 59,6 |
| 1500 m | Arvid Johansson | 4.59,4 |
Den 2 augusti var det så åter dags för “Idrottsintressenternas” vandringspris i stafett, där IF Verda segrade i år också. Sektionen anordnade även en skidtävling detta år. Från år 1937 finns de första klubbrekorden noterade:
| 100 m | Edward Andersson | 11,8 |
| 200 m | Edward Andersson | 25,8 |
| 400 m | Anders Hultmark | 53,6 |
| 1500 m | Kurt Johansson | 4.28,4 |
| 3000 m | Agne Jonsson | 11.33,0 |
| Höjd | Rune Karlsson | 1,75 |
| Längd | Edward Andersson | 6,13 |
| Stav | Ragnar Wallin | 2,80 |
| Kula (7,26 kg) | Rune Karlsson | 10,53 |
| Diskus (2,0 kg) | Rune Karlsson | 31,36 |
| Spjut (800 g) | Rune Karlsson | 45,05 |
| Stafett 4 x 100 m | Rune Karlsson | 48,8 |
| Kurt Karlsson | ||
| Ragnar Wallin | ||
| Edward Andersson |
Edward och Rune var som synes klubbens verkliga all-round-idrottsmän på den tiden. Följande år hemfördes den första segern i en klubbmatch. Det var mot Lessebo GIF med poängen 46 mot 44. Visserligen knappt men det visade att träningen började ge resultat. I Landsbygdsmästerskapen i Sävjöström segrade stafettlaget på 1000 m. Tiden var 2.13,1. Orientering hade man också på programmet och ordnade med 4 tränings-tävlingar. 1939 arrangerades Landsbygdsmästerskapen i terränglöpning. Det blev segrar i klubbmatcherna mot såväl Lessebo och Verda som mot Alvesta, en ny motståndare för året. Kurt Johansson vann 1500 m vid Landsbygdsmästerskapen i Lessebo.
När de nya löparbanorna kunde invigas 1940 arrangerades nationella tävlingar av föreningen. De förbättrade tränings- och tävlingsförutsättningarna ökade nu intresset för friidrott och flera nya namn kommer till. Även en del “utombys” börjar tävla för Skruv. Från Linneryd hade redan 1938, Erland Andersson kommit, 1941 började Per Nilsson och 1943 Bertil Jakobsson (alla tre tillhörde de bättre juniorerna i Småland).
Den första ungdomstävlingen avverkades 1940. Det var Lessebos unga garde som fick stryk med 58-54. Under de två sista krigsåren arrangerade föreningen Landsbyggdmästerskapen i terräng och 1945 i övriga grenar. Från Fjugesta i Närke kom Arne Sjöberg till föreningen 1944 och deltog sedan framgångsrikt i många tävlingar under ett flertal år. (Arne deltog i Smålandslaget och var även en av Smålands bästa stavhoppare under ett antal år). Fem segrar hemfördes av föreningen i Landsbygdsmästerskapen 1944. Tävlingen hölls i Orrefors. I övrigt noteras att två damer för första gången i föreningens historia deltog i en friidrottstävling. Det var Kerstin Nykvist och Mai Sjögren som deltog vid Kretsmästerskapen i Lessebo.
1945 noteras följande framgångar: Kurt Johansson blev Landsbygdsmästare i terräng, Gösta Hällgren 2:a på Junior DM 1500 m på tiden 4.11,0 – ett resultat som än idag ger andraplatsen i statistiken – Arne Sjöberg DM-femma i stav på 3,40, Bertil Jakobsson blev kretsmästare i femkamp och samma titel vann Arne Sjöberg i längd 6,57 och i stav 3,40. Stafettlaget vann 4 x 100 m. De flyfotade Skruvarna hette Gösta Gustavsson, Arne Sjöberg, Edward Andersson och Erland Andersson.
Till 25-årsjubiléet 1946 fick föreningen åter i uppdrag att arrangera Landsbygdsmästerskapen, vilka tävlingar blev en fullträff såväl organisatoriskt som idrottsligt sett. 3 titlar hemfördes: Gösta Hellgren på 1500 m på 4.18,4, Mauritz Karlsson i stav på 3,42 och av stafettlaget på 100 m på 2.16,8. Arne Sjöberg blev uttagen till Smålandslaget mot Köpenhamn och i Länslaget mot Blekinge. Efter detta arrangemang och kvarts-sekelfestligheterna tyck friidrotten kommit in i en down-period.
Fram till 1950 var det endast Arne Sjöberg och Gösta Gustavson som representerade föreningen i en del tävlingar. Under de därefter följande åren, ända fram till 1967, förde friidrottarna en ännu mer tynande verksamhet. Det enda som kan utläsas av årsrapporterna är att ett antal prov för idrottsmärken avlagts. 1956 klarade t.ex. Edward Andersson Riksidrottsmärket för 21:a gången. Man kan säga att man samlade krafter till den nya friidrottseran som skulle följa. Genom Gösta Gustavssons intresse ordades några ungdomstävlingar mellan 1956 och 1960. 1959 deltog han i instruktörskurs i Hällevik.
1967 började man med UP-idrott. Under Göstas ledning började en liten grupp träna. Redan samma dag deltog Aron Hultin i UP-finalen i Timrå där han kom på tredje plats i längd P 14. Klubbmästerskap arrangerades också för första gången på många år med ett 30-tal startande ungdomar. Arons framgångar tycks ha inspirerat ordentligt, ett 40-tal ungdomar tränade nu regelbundet såväl sommar- som vintertid. Kettie och Gösta deltog i utbildning för träningsledare. Instruktörer från Smålands Friidrottsförbund besökte Skruv vid ett par tillfällen 1968. Den första UP-tävlingen i Skruv gick av stapeln den 16 maj 1968, med ett 40-tal ungdomar i startfälten. Resultaten av den ihärdiga träningsfliten började nu göra sig påminda. På ungdoms DM fick vi t.ex. 3 Smålandsmästare.
I Smålandslaget mot Östergötland deltog 4 ungdomar från Skruv. Gun Gustavsson och Inger Franzén vann båda sina grenar. Vi hade även representanter i UP-finalerna. Inte mindre än 14 UP-tävlingar arrangerades i Skruv under 1969 vilket visar att verksamheten tagit fart på allvar. I en poängtävling mellan Sveriges alla friidrottsklubbar kom SIF på en mycket hedrande plats, 19:e bland 424 deltagande föreningar.
I UP-finalen som gick på Stockholms Stadion blev Gun tvåa i längd flickor 14. Nya Smålandsrekord slog också Aron i P 16 100 m på tiden 11,2 och på 200 m med 23,2. Att lilla Skruv låtit talas om sig även utanför Smålands gränser fick vi ett påtagligt bevis för under 1969. Från Hugo Wieslander, som deltog i Stockholms Olympiaden 1912 fick föreningen mottaga en av hans gamla pokaler, att utdelas som vandringspris för årets bästa ungdomsprestation. Wieslanders far Georg Herman Wieslander var fram till 1894 ägare till Grimsnäs herrgård. Priset utdelades 1969 för första gången, då Gun och Aron fick var sin inteckning.
Friidrotten går framåt med stora steg såväl kvantitativt som resultatmässigt Jubileumsåret 1971 var 75 ungdomar verksamma på träningskvällarna. I junior-DM satte Aron nytt Smålandsrekord för pojkar 18 med 6,89. Gun tog sitt och föreningens första DM-tecken för damer genom att vinna såväl längd som femkamp. Deltagande i UP-finaler Kalle Ankas riksmästerskap började nu bli vardagsmat. Nya ungdomar kommer till i deltagarlistorna. Även de gamla drar sitt strå till den stora stacken – att Ove Franzén klarar Riksidrottsmärket för 25:e året tycker vi är värt en honnör.
1973 fick vi vår första deltagare i landskampssammanhang. Det var Gun som uttogs till finnkampen i femkamp för ungdom. En fjärde plats bland åtta flickor belades. För första gången ställde vi upp i Götalandsserien för damer. Flickorna överraskade med att belägga andraplatsen. 1975 representerade Gun åter Sverige i landskampssammanhang. Det var i femkamp mot Estland. Det var en belöning för hennes fina insats att bli svensk juniormästarinna samma år.
Även Håkan Widlund blev uttagen till landslaget. Han tävlade i ungdomslandslaget mot Finland 1976, på 300 m häck. Nya ledarkrafter fick föreningen genom Åke Persson, Jens Jensen och Ari Turunen som alla genomgick en träningsledarkurs 1977.Ur resultatlistorna saxar vi att damerna segrade i Götalendsserien div 3. När sporthallen i Lessebo blev klar 1979 förlades träningen vintertid dit vilket blev en stor förbättring. En tävlingsresa till Bielefeld i Tyskland gjordes under pingsthelgen. I junior-SM i Västerås hoppade Håkan Widlund till sig en silvermedalj, Mats Waldemarsson raderade ut Gösta Hellgrens 34 år gamla 1500 m rekord och noterade fina 4.08,01. För sin fina JSM-insats blev Håkan uttagen till juniorlandskampen i Oslo mellan de nordiska länderna. Han kom på tredje plats och noterade fina 7,10 i längd.
Ulla-Carin Bergqvist slog tre nya Smålandsrekord 1980 och blev uttagen till Ungdomslandskampen i Finland. Hon kom på tredje plats på 100 m häck. Efter många års arbete för friidrotten i Skruv lämnar Kettie och Gösta Gustavsson sektionen med utgången av 1980.
1983 blev Ulf Widlund uttagen till Ungdomslandskampen mot Finland, där han blev tvåa i höjd med 2,01.
1984 arrangerades Marknadsspelen för första gången, denna har sedan återkommit varje år och blivit en uppskattad tävling och en av södra Sveriges största endagarstävling.
1985 var det Karin Anderssons tur att deltaga i kampen mot Finland. Med en andraplats i 100 m häck och 300 m häck. Detta år fick också Karin deltaga i Junior-EM i Östtyskland där hon var med i 100 m häck och stafett.
Samma år blev Ulrika Jeppsson uttagen till Nordiska mästerskapen i Mora, där hon tävlade i femkamp. Året efter blev det VM för juniorer i Grekland för Karin och till ungdomsmatchen mot Finland fick hon sällskap med Ulrika, Karin kom tvåa på 100 m häck och 300 m häck och Ulrika blev trea i längd. Dessa flickor var flitigt i elden, tillsammans med sina klubbkompisar vann de Götalandsserien div 2 och gick upp till div 1. 1987 blev det hopplandskamp mot Danmark för Ulrika och Nordisk Juniorlandskamp för Karin, även denna i Danmark. Ulrika var även detta år med i Ungdomslandskampen mot Finland. 1988 deltog Karin i landskampen inomhus i Finland på 60 m häck, motståndare var Finland och Norge. Karin var även tvåa på inomhus SM i Haparanda.
1989 blev det grabbarnas tur igen, Fredrik Joabsson kom med i Ungdomslandskampen mot Finland, där han blev tvåa i längd med 7,23.
1990 fick han sällskap med Frans Hällqvist, Fredrik blev tvåa i längd med 7,41 och Frans tvåa på 400 m med 49,28. Detta år fick också en liten trupp av de äldre ungdomarna resa till Estland och tävla. Detta besök återgäldades sedan 1991 då ett gäng Estländare besökte Skruv. Jubileumsåret har också varit ett bra år för Skruvs friidrottare, Mathias Jensen har varit med i Finnkampen för ungdom på 800 m, denna sträcka sprang han också i Bryssel på “Ungdoms OS”. Frans Hällqvist var med i Junior-EM i Grekland på 400 m häck, han var även med i Nordiska Juniorlandskampen mot Finland och Norge där han blev tvåa på häcken med tiden 53,01, även Fredrik Joabsson deltog i Juniorlandskampen med en tredjeplats i läng med 7,22. Utöver dessa i toppen finns det ett stort antal ungdomar i olika åldrar som tränar och tävlar såväl sommar som vinter. Vi kan även räkna oss till en av de främsta klubbarna i friidrott inom Småland.
Vi har också fått nya fina banor. I Januari 1984 tillskrevs Lessebo Kommun med önskemål om allvädersbanor och efter många sega förhandlingar om banorna skulle ligga i Lessebo eller Skruv kom i Mars 1988 det glädjande beslutet om att bygga i Skruv. Nu förflöt arbetet snabbt och den 19 augusti 1989 blev en stor dag för Skruvs IF då man i samband med Marknadsspelen kunde inviga de nya banorna. Kostnaden hade uppgått till 1 650 000 kr. Men vi kan inte tillskriva de nya banorna alla fina resultat. Vi har under alla år haft många fina ledare och en fint arbetande sektion, och inte minst duktiga tränare under ledning av Ari Turunen.